Släpp kontrollen och sluta trotsa!

Rubriken är ett citat från en av deltagarna vid ett fantastiskt seminarium om Entreprenöriellt lärande på Fryshuset i går kväll (23/2). Citatet sammanfattar vad deltagararen tar med sig från de två föreläsarnas budskap. "Släpp kontrollen" kommer från John Steinberg som ställde lärarkontroll mot entreprenöriellt lärande, dvs. ett lärande som utgår från att söka motivation i elevens styrkor. Detta var intressant för mig, som ju också ställde kontroll mot entreprenöriellt lärande i ett tidigare blogginlägg.  "Sluta trotsa" handlar om att vuxna ska sluta trotsa ungdomars drivkraft. Citatet refererar till Fryshusets VD Johan Oljeqvist som hänvisade till familjepsykologen Jesper Juuls resonemang om trots när han talade om att leda unga. Juul menar ju att det barntrots vi ofta talar om som destruktivt egentligen är strävan efter självständighet, och att det egentligen är vuxna som trotsar barnen när vi motarbetar denna strävan. Johan Oljeqvist visade en bild på en graffitivägg och menade att detta egentligen är ett exempel på entreprenörskap, fast dyrt entreprenörskap.

Fler budskap från deltagarna:
- Ge beröm!
- Utgå från styrkor - utveckling och egen drivkraft!
- Utvecklingssamtal ska följa 80/20-princip. 80 % vad eleven är bra på dvs. styrkor. 20 % vad eleven kan bli bättre på!
- Entreprenöriellt lärande handlar om att göra
- Tar med mig 80%!
- Släpp kontrollen!
- Identifiera styrkor och lyft dem!
- Hur inte vad!
- Styrka! Se och lyft individen!
- Mer beröm - se det lyckliga i barnet/människan
- Låt eleverna ta ansvar, sluta trotsa!
- Lyssna och led
- Hur får du andra att lyckas?
- Äntligen ett begrepp för det jag arbetar med: Entreprenöriellt lärande!
- Hitta styrkor!
Sammanfattningsvis en fantastisk kväll. Tack alla!

Ledarskap för entreprenöriellt lärande?

"Entreprenörskap ska enligt regeringens nationella strategi löpa som en röd tråd genom hela utbildningssystemet" står det på Skolverkets webbplats (http://www.skolverket.se/). Min misstanke är att detta är ett utslag av regeringens arbetslinje och en skolpolitik där anställningsbarhet och nyttotänkande är ledande begrepp. I texterna om entreprenörskap hittar man också formuleringar om "arbetslivets krav" och "egenföretagande". Men - glädjande nog handlar största delen av Skolverkets texter om entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt - ett förhållningssätt som andas tilltro till människans utvecklingsmöjligheter snarare än ekonomiskt nyttotänkande.

Så här definierar Skolverket entreprenöriellt lärande: "Entreprenöriellt lärande innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling. Det handlar om att utveckla nyfikenhet,

självtillit, kreativitet och mod att ta risker. Det entreprenöriella lärandet främjar också kompetens att fatta beslut, kommunicera och samarbeta." Det glädjer mig att Skolverket för fram begrepp som brukar associeras till "flumskolan" snarare än "kunskapsskolan" för att anknyta till Folkpartiets etikettering av skolsystemet.

Nu hoppas jag bara att det entreprenöriella lärandet kommer att kunna förverkligas i en reformerad skola där kontroll och  styrning har varit ledord för förändringarna. Jag är av uppfattningen att allt vi gör i skolan sänder signaler till eleverna om vad som är viktigt. Fler kunskapsmätningar och tidigare betyg sänder en signal om att vi vill kontrollera att eleverna arbetar hårt och lär sig mycket. Dessa kontrollinstrument ska också fungera som "morot" och "kvitto" på att de lär sig och lär sig rätt. Den som ska kontrollera och utdela moroten och kvittot är vuxensamhället - inte eleverna själva. Det är allstå yttre motivation snarare än inre motivation som ska göra jobbet. Starkare styrning av innehållet i ämnesplanerna sänder en signal om att det finns vissa saker som är rätt att lära sig - säger vuxensamhället. Samtidigt ska skolan alltså uppmuntra till självtillit, nyfikenhet och mod att ta risker. Jag vill flagga upp för att dessa signaler kanske strider mot varandra.

För mig baseras ledarskap på ett pedagogiskt förhållningssätt som uttrycker vad som är viktigt i en verksamhet. Ledarstilen hos den som leder verksamheten (t.ex. en chef, en lärare eller myndighet), måste harmoniera med det pedagogiska förhållningssättet. För mig blir det motstridigt med en ledarstil som baseras på kontroll, styrning och yttre motivationsfaktorer (belöningar och bestraffningar) i en verksamhet som ska präglas av ett pedagogiskt förhållningssätt med ledorden "självtillit", "nyfikenhet" och "kreativitet". En utmaning för regeringen och skolan!