Antipluggkulturen och pluggkulturen

Lärarnas tidning rapporterar denna vecka att pojkar diskrimineras i betygssättningen. I ämnen som har nationella prov sätter lärare generellt högre betyg på kursen än resultatet på nationella provet indikerar. För flickor är skillnaden mellan resultat på nationella provet och betyget ännu större än för pojkarna. 
Det har länge varit känt att flickor får högre betyg än pojkar. Detta gäller inte bara Sverige, utan många länder i västvärlden. Vissa forskare talar om biologiska orsaker: pojkar mognar senare. Andra pekar på att utbildningssystemet och arbetsformerna i skolan gynnar flickorna. En tredje grupp menar att pojkarna ingår i en "antipluggkultur" där normer för maskulinitet och pojkarnas identitetsarbete hindrar dem från att plugga. Detta är i och för sig inget nytt då antipluggkulturen kan ses som kopplad till klass. Mats Trondman, ungdomsforskare, har skrivit om arbetarklassens pojkar som under under 1900-talet har har haft förväntningar på arbete direkt efter avslutad skolgång. Under industrialismens era behövdes inga betyg, för jobb fick man ändå, om man var skötsam. Efter 1990-talets strukturomvandling hamnade dessa pojkar i en gråzon då det inte längre gick lätt att få jobb i industrierna och samhället började kräva vidare studier. Den s.k. Pisaundersökningen över kunskapsmätningar i OECD-länderna som presenterades före jul visade att skillnaderna mellan pojkar och flickor mycket riktigt växer i Sverige, men det gör även skillnaderna mellan barn från olika socioekonomisk bakgrund. De som tappar mest i kunskaper är pojkar från underprivilegierade miljöer.

Och nu visar alltså Lärarnas tidning att även lärarnas betygssättning medverkar till skillnaderna i betygssättning. I DN:s (12/2) artikel om rapporten förs misstankar fram om att lärarna sätter betyg på uppförande snarare än faktiska kunskaper, och att detta gynnar flickorna. Jag tror att det kan ligga något i detta. Ända sedan 1994 har vi haft målrelaterade betyg som ska mäta hur mycket eleverna kan och förstår, men inte hur flitiga de är. Frågan är om detta har slagit igenom, eller om betygen fortfarande används för att belöna den som studerar, försöker, gör läxorna, kommer i tid, sitter still osv. För mig hänger detta ihop med tesen om "antipluggkulturen". Även lärarna ingår ju i samma kultur som associerar "pluggkultur" med femininitet och "antipluggkultur" med maskulinitet. I "pluggkulturen" kodar man av lärarnas förväntningar och beter sig på önskvärt sätt. I "antipluggkulturen"krockar lärarnas förväntningar med förväntningarna från traditionellt maskulina (och klassbundna) normer. Resultatet: Lägre betyg för pojkar.