Lärarnas tidning publicerar denna vecka en artikel med rubriken "Sämre jormån för värdegrunden". Förra veckan kunde man i samma tidning läsa artikeln "Uppfostran - nej tack!". Den artikeln bygger på en intervju med Samir El-Sabini, ordförande för Sveriges elevråds centralorganisation (Seco). Det är relevanta synpunkter som förs fram av El-Sabini, synpunkter som anknyter till väldigt intressanta och angelägna diskussioner. I princip håller jag med El-Sabini i hans kritik mot synen på ungdomar som "morgondagens medborgare", men jag vill hävda att det är just pga den människosynen som värdegrunden behövs - för att försäkra att unga behandlas som likvärdiga medborgare.
Själv gick jag i högstadiet innan värdegrunden uppfanns. Då fick de duktiga välja lag på idrottslektionerna, och det var helt okej att vissa alltid blev valda sist, eller förhandlades som barlast mellan lagen. Det fanns inga kvinnor i världshistorien, enligt historieböckerna, och språkbruk elever emellan var inget som diskuterades. Killarna kallade varandra "bögjävel", och själv fick jag ett utseenderelaterat öknamn av en manlig klasskamrat. Samma klasskamrat "retades" dagligen genom något som idag skulle betecknas som sexuella trakasserier. Men det här var som sagt på den tiden då värdegrunden inte var uppfunnen.
Idag är jag och mina klasskamrater från högstadiet vuxna, på väg mot medelåldern, och ingår i arbetslivet. Även i arbetslivet väljer vi lag, där vi tar in dem som är som vi själva. Kön, hudfärg och klass är etiketter som hjälper oss att styra in rätt personer till rätt lag. Sexuella trakasserier, diskriminering och ojämställdhet förekommer alltför ofta. Visst skulle vi behöva värdegrundsarbete, och visst skulle vi behöva uppfostras. El-Sabini ställer frågan om skolan behöver en särskild värdegrund och ifrågasätter att skolelever ska behöva uppfostras. Jag menar att skolan inte behöver, eller ens har, någon särskild värdegrund, men att unga OCH vuxna behöver uppfostras och behöver en duvning i värdegrund.
Eftersom vi har allmän skolplikt och utbildningssystemet utövar myndighet, utövar skolan fostran och värdegrund vare sig den är uttalad eller inte. Skolans skrivna värdegrund representerar de värden det svenska samhället ställer upp som ideal. Skolan är ingen fritt svävande byggnad med neutrala kunskaper som lärs ut och in. El-Sabini hävdar att det borde räcka att förmedla kunskap och diskutera utifrån Europakonventionen och FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Problemet med detta resonemang är att skolan ingår i ett sammanhang som genomsyras av värden och värdebaserade handlingar. Varje skolämne som ingår i grundskolans timplan finns där för att samhället värderar det som viktigt. Det finns inga rena kunskaper som inte bär några värden. Vårt samhälle värderar matematik, fysik, svenska, slöjd, SO, NO, moderna språk osv. Vårt samhälle värderar inte ockultism, frenologi eller astrologi tillräckligt mycket för att ge dem status som skolämnen. Samhällskunskap är ett relativt nytt ämne i den svenska skolan. Det är också ett ämne som kan utövas på många olika sätt och ges ett skiftande ämnesinnehåll, alltutifrån lärarens värderingar. Feminism, ekologism, liberalism, socialism osv. kan ges olika plats. Skolans värdegrund erbjuder en riktning för samhällskunskapsämnet. Matematik, däremot, framstår som ett värdeneutralt ämne med rätt och fel och facit längst bak i boken. Men även matematikämnet bygger på mänskliga tolkningar och ideal. Det finns inga perfekta cirklar i naturen, men ändå utgår matematiken från cirkeln som ett ideal. Detta ideal formar vår syn på världen, såväl realt som metaforiskt och som tankemodell. Min poäng är att värdegrunden speglas i mer än bara läroplansmålen och aktiva fostranshandlingar som temadagar och livskunskap. Skolan speglar vårt samhälles värderingar i allt som händer där. Och inte bara det - den bidrar också till att föra värdena vidare. Därför måste vi sätta ord på dem. Vi måste veta vad som händer i skolan.
Idag är jag och mina klasskamrater från högstadiet vuxna, på väg mot medelåldern, och ingår i arbetslivet. Även i arbetslivet väljer vi lag, där vi tar in dem som är som vi själva. Kön, hudfärg och klass är etiketter som hjälper oss att styra in rätt personer till rätt lag. Sexuella trakasserier, diskriminering och ojämställdhet förekommer alltför ofta. Visst skulle vi behöva värdegrundsarbete, och visst skulle vi behöva uppfostras. El-Sabini ställer frågan om skolan behöver en särskild värdegrund och ifrågasätter att skolelever ska behöva uppfostras. Jag menar att skolan inte behöver, eller ens har, någon särskild värdegrund, men att unga OCH vuxna behöver uppfostras och behöver en duvning i värdegrund.
Eftersom vi har allmän skolplikt och utbildningssystemet utövar myndighet, utövar skolan fostran och värdegrund vare sig den är uttalad eller inte. Skolans skrivna värdegrund representerar de värden det svenska samhället ställer upp som ideal. Skolan är ingen fritt svävande byggnad med neutrala kunskaper som lärs ut och in. El-Sabini hävdar att det borde räcka att förmedla kunskap och diskutera utifrån Europakonventionen och FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Problemet med detta resonemang är att skolan ingår i ett sammanhang som genomsyras av värden och värdebaserade handlingar. Varje skolämne som ingår i grundskolans timplan finns där för att samhället värderar det som viktigt. Det finns inga rena kunskaper som inte bär några värden. Vårt samhälle värderar matematik, fysik, svenska, slöjd, SO, NO, moderna språk osv. Vårt samhälle värderar inte ockultism, frenologi eller astrologi tillräckligt mycket för att ge dem status som skolämnen. Samhällskunskap är ett relativt nytt ämne i den svenska skolan. Det är också ett ämne som kan utövas på många olika sätt och ges ett skiftande ämnesinnehåll, alltutifrån lärarens värderingar. Feminism, ekologism, liberalism, socialism osv. kan ges olika plats. Skolans värdegrund erbjuder en riktning för samhällskunskapsämnet. Matematik, däremot, framstår som ett värdeneutralt ämne med rätt och fel och facit längst bak i boken. Men även matematikämnet bygger på mänskliga tolkningar och ideal. Det finns inga perfekta cirklar i naturen, men ändå utgår matematiken från cirkeln som ett ideal. Detta ideal formar vår syn på världen, såväl realt som metaforiskt och som tankemodell. Min poäng är att värdegrunden speglas i mer än bara läroplansmålen och aktiva fostranshandlingar som temadagar och livskunskap. Skolan speglar vårt samhälles värderingar i allt som händer där. Och inte bara det - den bidrar också till att föra värdena vidare. Därför måste vi sätta ord på dem. Vi måste veta vad som händer i skolan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar